Blekinge - Figuren Rosenbom utanför Amiralitetskyrkan i Karlskrona

Historiens vingslag

 – det är i Blekinge det händer

Just på gränsen mellan skog och öppet hav har människor levt och verkat i tusentals år. Här har samhällen växt fram vid sidan om hav, skog och rika naturvärden långt mycket tidigare än vi hittills trott. Bli inte förvånad om du relativt snabbt inser att det var i Blekinge som allting började.

Med freden i Roskilde 1658 hamnade Blekinge en gång för alla under svenskt styre. Nu skulle gamla oförrätter inte längre drabba gränsbygden som i hundratals år varit gräns mellan danskarna i söder och svenskarna i norr. Flera tusen år innan dess var kustområdena runt Blekinge befolkade av samlare, jägare och fiskare som förmodligen var bofasta redan för 9600 år sedan (Vesan, Sölvesborg). Då låg kustlinjen omkring 2 kilometer rakt ut i Östersjöns vatten - som då var sötvatten – omgärdat av Ryssbergsmassivet i väster och skogsbygdens vattenrika, djurtäta skogar fulla av uroxar, kronhjort, björn och varg.

 

 

Fermenterad fisk

- i Sölvesborg

Knappt 1,5 kilometer sydväst om entrén till hårdrocksfestivalen Sweden Rock låg redan för 9000 år sedan en av Nordens första och mest omfattande fermenteringsanläggning för fisk. Vid utgrävningen inför den nya motorvägen mellan Stensnäs och Sölve fann arkeologerna 200 000 fiskben i en osmaklig sörja, som efter omfattande analyser motsvarar 60 ton fisk.

Historiens vingslag i Blekinge om fermenteringsanläggningar

 

Historiens vingslag om fermenteringsanläggningar i Blekinge.

I kanten av den numera utdikade sjön Vesan låg stora fermenteringsanläggningar redan för 9000 år sedan.

Ett helt världsunikt fynd, säger Adam Boethius, osteolog på Lunds Universitet.

 

Det visar inte bara att folk var bofasta långt mycket tidigare än vi hittills trott utan också att man förädlade och kunde lagra mat inför vintern. Vanligtvis är fiskben sedan länge förmultnade. Till skillnad mot däggdjur är fiskens ben så sköra att man sällan hittar spår av fisk i arkeologiska utgrävningar. Men just i Sölvesborg var mängden fisk så stor att anläggningen knappast har använts för självhushållningsbehov utan snarare för större samhällen. Omkring 80 % av fisken var mört, men även gädda, abborre och olika sorters karpfiskar har kunnat artbestämmas i fynden. Eftersom salt på den tiden var dyrt och svårt att få tag på användes förmodligen tallbark som jäsningsmedel innan fisken förpackades i särskilda skinnsäckar, av säl, och grävdes ner i marken. Som nordens första skafferi.

Om ferfemteringslamningar i Blekinge

Nutida E22:an mellan Sölve och Stensnäs har byggts rakt över 9000 år gamla fermenteringslämningar. De äldsta i norden.

Besök: Utgrävningsplatsen på Vesan ligger numera under den asfalterade E22:an. Du kan däremot besöka området runtomkring, bland annat via grusvägen rakt väster om rondellen i Norje eller följa Vesankanalen så gott det går, mellan åkrar och skogsdungar.

 

 

Drakamärket på Hanö

Vackra Hanö är en utmärkt utflykt med båt från Nogersund på Listerlandet. Följ den vita leden runt Hanö och njut av den karga ön mitt ute i Hanöbukten. Under Napoleonkrigen var Hanö bas för den engelska flottan som under åren 1810-1812 då Sverige formellt var i krig mot Storbritannien (ett av Frankrike framtvingat krig sedan förlusten i Pommerska kriget) inte längre kunde använda svenska djuphamnar inför sina operationer i Östersjön. På en granitvägg alldeles bredvid blockstensgrottan Rövarkulan, som sägs ha gömt både rövare och stöldgods, syns Drakamärket vilket är ett tunt veckat skikt av gammal gnejs, som enligt legenden uppstod när en drake bländades av fyren som lyste för första gången år 1869 och kraschade rakt in i bergväggen. www.hano.nu

Gästhamnen och Bönsäcken på Hanö i Blekinge

Ta båten till Hanö och njut av spännande historier och vacker natur.

 

 

Snapphanarna i Skåneland

(som på den tiden inkluderade både Blekinge och Halland)

Vilka var egentligen de människor som man idag slarvigt kallar för snabbhanar? Terrorister som gjorde allt de kunde för att döda svenska soldater eller befrielsekrigare som var livrädda att förlora det lilla de redan hade? För att förstå lite bättre måste vi backa tillbaka tiden till 1658 och den svensk/danska freden i Roskilde. För att garantera sin nyvunna makt lät den svenske kungen ryttare och dragoner flytta in hos bönderna i Skåneland för att på så sätt ha ögon och öron överallt. De krigsskadade och härjade soldaterna misshandlade, vandaliserade och plundrade sina värdar och våldtog kvinnor utan undantag. Bönderna protesterade givetvis, men synpunkterna gav inget gehör hos myndigheterna och istället fråntogs barnens rätt att ärva sina föräldrar och i de fall där bonden dog ärvde hustrun halva gården och soldaten hälften. Om också hustrun dog ärvde soldaten allt. En lagändring som gjorde bönderna livrädda då dragonerna inte alltid orkande vänta på att bonden skulle dö naturligt. Numera kan man ta del av spännande föreläsningar av Stina Helmersson och Tommy Wirén om snapphanarna på Ryssberget på Saloon Longhorn vid Ryssbergets fot under sommarhalvåret www.saloonlonghorn.sewww.stinahelmersson.se

Äppelodlingar på den klassiska marken Snapphaneland i Blekinge

Vacker äppelodling vid Ryssbergets fot i Sölvesborg. Klassisk snapphaneland.

 

 

Valhall, Olofström

Valhalls branta ättestupa vid sjön Orlunden rakt öster om Olofström har sannerligen aldrig använts annat än till rekreation. Ändå verkar sägnerna och historierna aldrig ta slut om de människor som hoppade – eller blev kastade utför slänten – när orken att leva rann dem ur händerna. Över hela landet har ryktet om de barbariska ättestuporna fått oss att förfasas över dåtidens grymhet, men trots att det finns hundratals platser som påstås ha haft rollen som ättestupa finns det inte ett enda exempel där man verkligen kunnat bevisa dess existens. Istället härrör ryktet förmodligen från den isländska Gautreksagan, en forntida berättelse som blev känd i Sverige på 1600-talet. I sagan beskrivs den isländska släktklippan aetternis stapni för första gången i skrift.

Ättestupan Valhall i Olofström, Blekinge

 

Ättestupan Valhall i Olofström, Blekinge

Valhall vid Orlundens strand i Olofström.

Besök: Du hittar Valhall på den västra sidan av sjön Orlunden i Olofströms kommun. Glöm inte att ta med din en välfylld fikakorg.

 

 

Utvandrarmonumentet, Karlshamn

Mellan åren 1845 och 1930 utvandrade nästan en tredjedel av den svenska befolkningen till följd av brist på odlingsmark, arbetslöshet, religiöst förtryck och bristande personlig frihet.

Utvandrarmonumentet i Karlshamn, Blekinge

Utvandrarmonumentet i Karlshamn.

På andra sidan Atlanten lockade American Homestead Act med billig, nästan gratis odlingsmark och många svenskar såg USA som livets frälsning. I augusti 1853 lättade det första skeppet ankar i Karlshamn, då fartyget Amalia Maria avgick för sin jungfruresa (från Karlshamn) med 196 emigranter ombord. Utvandrarmonumentet föreställer Karl Oskar och Kristina och visar hur Karl Oskar blickar ut mot havet medan Kristina ängsligt kastar en blick mot hembygden och allt det de lämnar. Monumentet är uppfört av skulptören Axel Olsson och restes midsommaren 1959.

Besök: Du hittar utvandrarmonumentet i Näsviken (strandpromenaden) rakt söder om Hamngatan. www.karlshamn.se

 

 

Runamo, Bräkne-Hoby

Redan på dansktiden, i mitten av 1100-talet skickade den danske kungen sina bästa runologer till Kongslijden i Blekinge för att tolka skrifterna som någon gjort i urberget. Saxo Grammaticus, en dansk historiker som arbetade som sekreterare åt ärkebiskop Absalon av Danmark kom fram till att runorna förmodligen tecknats av Harald Hildetand, en dansk sagokung som stupade i slaget vid Bråvalla. Långt senare, i mitten av 1800-talet lyckades runologen Finn Magnusen tyda runskrifterna och kom fram till att skriften förmodligen kom från ett kväde som sagohjälten Starkad sägs ha diktat under Bråvallaslaget. Senare lyckades en rad arkeologer bevisa att runskrifterna aldrig varit något annat än naturliga sprickor i berggrunden.

Runamo längs Blekingeleden

Runamo består av en rad sprickbildningar i marken som tidigare tolkades som runskrift.

Besök: Du hittar Runamo söder om E22:an mitt mellan sjöarna Salsjön och Blanksjön längs Blekingeleden mellan Järnavik och Ronneby Brunnspark. Det kan vara lite svårt att hitta sprickorna, men du hittar dem öster om skylten, i kanten av berghällen.

 

 
Yxmärket i Heliga Kors Kyrka, Ronneby

Sedan svenska soldater på reträtt under det nordiska sjuårskriget avrättats av blekingeborna i Ronneby blev den svenska kungen rasande och befallde att Ronneby skulle jämnas med marken. Svenskarna uppmanade stadsfolket att kapitulera, vilket Ronnebyborna vägrade och den fjärde september angrep svenska trupper Ronneby som snart föll. Staden plundrades och människor slogs ihjäl helt enligt kungens beslut. Inte ens kyrkan lämnades i fred utan soldaterna bröt igenom portarna för att i vilt raseri meja ner både kvinnor, barn och gamla som sökt skydd i kyrkan. Fortfarande kan man se den svartnande kyrkporten med märken efter yxor och hillebarder från Ronneby blodbad 1564. Porten förvaras inne i kyrkan.

Heliga Kors kyrka i Ronneby, Blekinge

Heliga Kors Kyrka i Ronneby.

Yxmärket i Heliga Kors kyrka i Ronneby, Blekinge

Den gamla kyrkporten med yxmärken förvaras inomhus i Heliga Kors Kyrka.

 

 

Om ryssen kom

- en stadsvandring under centrala Karlskrona.

Rakt under Stortorget mitt i centrala världsarvsstaden Karlskrona ligger det som tidigare var en av Sveriges största underjordiska försvarsanläggningar. Numera är bergrummen plomberade, bortsett från Järnvägstunneln mellan Hoglands park (Koopmans backe) och den södra delen av Amiralitetsparken. Det som började som ett helt vanligt logistikprojekt, man behövde helt enkelt kunna frakta gods till örlogsvarvet från järnvägsstationen längre norrut, fick mitt under brinnande världskrig helt andra uppgifter. Först som telefonväxel (1923) och sedan som stabsplats för att så småningom byggas ut med kök, sjukstuga och logement. I över tjugo år byggde, sprängde och grävde sig försvarsmakten allt djupare in i berggrunden rakt under Karlskrona. Anläggningen var i bruk till kalla krigets slut.

Amiralitetsklockstapeln i Karlskrona, Blekinge

Järnvägstunneln passerar rakt under Amiralitetsklockstapeln i Karlskrona.

  - Att ha tusentals civilister boendes mitt över ett strategiskt militärt mål var naturligtvis inget drömscenario varken för Försvarsmakten eller Karlskrona kommun, säger guiden Michael Helgesson inlevelsefullt. Bortsett från ett besök i järnvägstunneln får besökaren följa med ner i skyddsrummet utanför Blekinge Tingsrätt och utforska atombombssäkrade Berggården trettio meter under jord. www.kulturkompaniet.eu

Michael Helgesson på Kulturkompaniet i Karlskrona med guidade turer i Karlskrona

Michael Helgesson på Kulturkompaniet arrangerar stadsvandringen "Om ryssen kom" i Karlskrona. Michael låser upp luckan ner till skyddsrummet under stortorget.

Om ryssen kom med Kulturkompaniet i Blekinge

Det 150 kvadratmeter stora skyddsrummet utanför Blekinge Tingsrätt var avsett för 125 personer.

 

 

Rosenbom, Karlskrona.

Vad som egentligen ligger till grund för Rosenbom och fattigbössan utanför Amiralitetskyrkan i Karlskrona är det ingen som vet. Ryktena är många och historierna än många fler. En av de mest troliga historierna rör en tiggarrunda hos Karlskronas borgerskap på nyårsnatten 1717 då Matts Rosenbom, som kommit till Karlskrona för att arbeta på varvet, springer runt hos borgarna och ber om en sup. Allt eftersom timmarna går blir Rosenbom allt mer berusad och hos kapten Lagerbielke tappar han hatten när han bugar djupt. Senare på natten blir Rosenbom utslängd av bildhuggare Kobbe och fryser ihjäl ståendes mot Amiralitetskyrkan med handen utsträckt. Full av dåligt samvete bestämmer sig bildhuggare Kobbe för att göra en trästaty av Rosenbom i formen av en fattigbössa med en skylt: ”Ödmjukast jag er ber, fast rösten är nog matt, kom lägg en penning ner, men lyften uppå min hatt. Säll är den som låter sig wårda om den fattige”. Kon.Dav.41:23.

Amiralitetskyrkan med figuren Rosenbom i Karlskrona, Blekinge

Amiralitetskyrkan Ulrica Pia efter drottningen Ulrika Eleonora.

Rosenbom utanför Amiralitetskyran i Karlskrona, Blekinge

Rosenbom står alldeles utanför Amiralitetskyrkan Ulrica Pia.

Besök: Du hittar Rosenbom utanför Amiralitetskyrkan på Trossö. Dagens staty är en kopia och originalet förvaras inuti kyrkan. www.rosenbom.se www.karlskrona.se

 

 

Skeppsvraket, Marinmuseum, Karlskrona.

När Marinmuseum 1997 byggdes på Stumholmen mitt inne i Karlskrona, på mark som i hundratals år tillhört marinen, byggdes också en vraktunnel där man kan gå torrskodd och titta på ett riktigt skeppsvrak. Nyligen frilades vraket och kunde identifieras som örlogsskeppet Prins Carl från 1684, ett meriterat skepp som förmodligen var med i expeditionen mot Danmark år 1700, vid slaget vid Möen (1710) och vid slaget vid Femern (1715). När Prins Carl stred under 1700-talet hade skeppet som mest 600 man ombord och 86 kanoner. Från mitten av 1600-talet använde man en specifik slagordning till sjöss där skeppen bildade linjer och avfyrade sina kanoner mot ett och samma håll. Linjeskeppen som också kallades för slagskepp delades in i flera klasser: första, andra och tredje rangens slagskepp. Örlogsskeppet Prins Carl var ett första rangsskepp. www.marinmuseum.se