Vandra längs Laxaleden
höstlöv

Höstvandring längs Laxaleden

Omfamna hösten med långvandring.

Hösten är perfekt klimat för en vandring och den lägre temperaturen ger dig mer ork. Den krispiga och syrerika luften bäddar för goda tältnätter. När både naturen och besöksantalet saktar ned, ges tid för reflektion av nya intryck.

järnvägsbana




 

Laxaleden längs med Mörrumsåns dalgång är en mycket varierad strapats som följer i spåren av Karl-Oskar och Kristinas utvandrarepos.  De kulturhistoriska minnesmärkena sträcker sig ända till medeltidens laxfiske med ljuster, över kvarnar och industrier mot timmerflottning. Laxaleden vill utbilda vandrarna och har satt upp över 100 stycket informationstavlor. Den största skillnaden för nutida vandrare är att 1800 talets Mörrum var ett tämligen trädlöst landskap, berättar skyltarna.

ladaleden
Laxaleden är delvis krävande med nästintill klättring längs Mörrumsåns sidor eller steniga fornvägar.






 

Kolerans tidevarv

Första hösten i Corona pandemins tidevarv, inget är som tidigare. Mörrumsborna har tidigare drabbats av farsoter. I mitten av 1800 talet härjade koleran i bygden och dåtida berättelser har liknelser med Covid 19. Det spreds myter om att koleran kom från jordens innandöme eller rymden. Mot myterna stod dåtidens ”folkhälsomyndighet” som på ett vetenskapligt sätt försökte övertyga befolkningen att hålla avstånd och framförallt inte andas in den sjukes luft.  Då som nu var de som vårdade patienterna underbetalda kvinnor, berättas i boken, Sjukvakterskan. 1857 - året då koleran drabbade Mörrum av Gudrun Winfridsson,

Kolera sprids främst genom dålig mat och förorenat vatten. Allmogens mat var direkt farlig. Historier om rågbröd så mögligt att det rök ur munnen när de åt det, skriver Blekinge museum.

Sjukdomar, fattigdom och politiskt förtryck bidrog till den stora utvandringsvågen från Sverige i slutet av 1800 talet. För Blekingeborna innebar utvandringen att en fjärdedel av befolkningen lämnade landet för att söka lyckan i främst USA. För många utvandrare, som Karl-Oskar och Kristina, var målet ett fartyg från Carlshamn.






 





 

Tulseboda

Plötsligt öppnar skogen upp sig mot en bedårande sjö. Vid strandkanten uppenbarar sig en ståtlig byggnad i norsk herrgårdsstil. Huset i nationalromantisk stil tillhörde Tulseboda brunnsort och var ritad av Skansens grundare, Arthur Hazelius. Kring förra sekelskiftet var ”dricka brunn” högsta mode och Tulseboda lockade till sig dåtidens kändiselit som skulle leva hälsovänligt för ett tag.

För huvuddelen av Mörrums befolkning var dock Tulseboda brunn en ouppnålig dröm.  Allmogens hälsotillstånd var allvarligt och präglades istället av ett både ymnigt alkoholintag och våldspräglat liv sedan barnsben, utförligt beskrivet av (stånd) riksdagsmannen Sven Rosenberg, från Mörrum.

Brännvinet var ett gissel för befolkningen och den höga konsumtionen berodde bland annat på att arbetarna kunde få ut sin lön i sprit, från gårdens hembränneri. Sprit som lön är utförligt skildrat i Vilhelm Mobergs utvandrarepos.

Sven Rosenberg ansåg att vägen till ett bättre samhälle krävde både nykterhet och utbildning. Som en av landets första lärare och riksdagsman drev han igenom folkskolereformen med intentionen att ge alla invånare en likvärdig utbildning.  Folkskolor byggdes över hela landet och ritades ofta av dåtidens kända arkitekter. Titta extra noga nästa gång du passerar en gammal skola.

hängbro

Det usla vägnätet tvingade fram järnvägens utbyggnad i slutet av 1800 talet. Järnvägslinjen längs Mörrumsån revolutionerade resandet och bidrog till industrialiseringen. Men det var ingen enkel uppgift att anlägga räls i det bergiga landskapet. Det känns lite sorgligt att vandra banvallen och tänka på rallarnas jobb som varit förgäves. Efter gårdagens vandring på 31 km har vi gjort oss förtjänta av bus som piggar upp. Vi går ut på hängbroarna över den brusande Mörrumsån och börjar svinga fram och tillbaka, likt Indiana Jones.

laxaleden

Stort tack till Patrik Svensson på Viddernas son, som arrangerade den både utmanande och lärande vandringen, det gav mersmak. Tack även till Åkeholms byalag som ställt upp en vattendunk längs leden och alla informationstavlor.








 

Text av Anders Hermansson och bilder av Nils Olof Nilsland.