Ryssbergets Naturreservat

Naturreservat med stora geologiska, kulturhistoriska och naturvärden, beläget norr om Sölvesborgs centrum. Här kan du vandra i härliga bokskogar.

Beskrivning

Följ skylt från Tivoliparken i Sölvesborg.

Varifrån namnet Ryssberget kommer är omtvistat, men sannolikt kommer namnet ifrån det gamla danska "Riisbier" som betyder det risskogstäckta berget.

Ryssberget löper i nord-sydlig riktning och en en sk urbergshorst. En horst bildas genom att urberget spricker och mellan två paralllella sprickor pressas en bit av berget upp. Samtidigt sjunker landskapet runt omkring. Med sina 150 m.ö.h. utgör Ryssberget ett blickfång i den platta omgivningen redan på långt håll. Här finns ett av Sveriges största sammanhängande bokskogsområden. Ryssberget har sedan länge brukats av människan och man använde skogens resurser till hushållet.

T e x bökade grisarna i bok- och ekskogarna och man samlade in ved och virke. Enligt en karta från 1684 dominerade boken på norra Ryssberget medan det växte mest ek på den södra delen.

De södra delarna av Ryssbergets berggrund är 1700 miljoner år gamla. Under mezoisk tid (225 - 665 miljoner år sedan) som innefattar perioderna trias, jura och krita var klimatet tidvis tropiskt, och då kan djur som dinosaurier, krokodiler och hajar ha funnits i området.

Inventeringar har visat att det på Ryssberget finns flera ovanliga kärlväxter, t ex gaffelbräken och svartvide. Här finns också en värdefull lavflora med ett flertal rödlistade arter som lunglav och bokvårtlav. Exempel på ovanliga mossor är platt fjädermossa och sydkvastmossa. Det finns också ett stort antal svamparter som skillerticka och fjällsopp.

Området precis norr om stigen vid reservatets P-plats har klassats som en nyckelbiotop. Det sträcker sig ca 700 m mot NÖ och består huvudsakligen av kortvuxna, krokiga mycket gamla bokar. De är ca 200 - 300 år men trots det mycket kortvuxna. Detta beror på att marken är mycket tunn och mager här. Trädens höga ålder gynnar vissa andra organismer, t ex lavarna, som behöver lång tid på sig för att utvecklas.

Området söder om stigen används som miljöövervakningsyta. Här utsätts växtligheten för luftföroreningar. Lavarna är extra känsliga för detta och här görs kontroller vart 5:e år.

I området finns också lämningar från vår förhistoria. Röjningsrösen, låga högar av ihopsamlade små stenar, utgör spår av det tidigare odlingslandskapet. Här är de flesta övervuxna med mossa, men ändå urskiljbara. De äldsta rösena är från yngre bronsålder och äldre järnålder.

Naturreservatet sköts av Länsstyrelsen tel 0455-87000

Källa: www.skaneleden.se

Tillfällen (<% occasionResult.length %>)