Hanö - naturreservat

Beskrivning

Hanö ligger i Hanöbukten, strax öster om Listerlandet i Sölvesborgs kommun. Naturreservatet omfattar merparten av ön samt angränsande kustvatten. Öns natur är variationsrik, med avenboksdominerade ädellövskogar, öppna gräsmarker, buskmarker, hällmarker och småvatten. Havsområdet karaktäriseras av hårdbottnar och rev. Hanö hyser också mycket höga geologiska värden, har en intressant kulturhistoria och är ett populärt utflyktsmål.

Hanö är en 215 ha stor ö i Hanöbukten, 4 km öster om Listerlandet. Naturreservatet omfattar 192 ha land och 184 ha hav, totalt 376 ha. Öns natur karaktäriseras i nordost av brant stupande urbergshällar med pionjärvegetation. Mot väster och söder blir öns profil flackare och vegetationen övergår i artrika gräsmarker, buskmarker och avenboksdominerad ädellövskog. Markerna är i huvudsak torra och kraftigt stenbundna. Hanös avenbokskog är en av Sveriges areellt största och hyser höga naturvärden. Utöver avenbok finns det även inslag av bland annat lind, alm, ask, lönn och ek. Det är relativt gott om död ved i skogarna. Skogarna är artrika och det finns flera rödlistade arter och signalarter. Bitvis, särskilt i de sydöstra delarna, indikerar floran förhöjd kalkhalt i marken.

De öppna gräsmarkerna domineras av torra silikatgräsmarker, med övergångar mot gräshedar respektive frisk-fuktängar. På berghällarna i nordost finns inslag av hällmarkstorrängar. I gräsmarkerna finns ett flertal hävdberoende och hävdgynnade växter, insekter och svampar, varav en del rödlistade. I de öppna markerna och i gränsen mot skogarna breder artrika buskmarker ut sig. Bland intressanta arter kan bland annat vårkällört, revig blodrot, flikros och svampen läderboll nämnas. I småvatten kan bland annat strandpadda påträffas.

Hanös stränder karaktäriseras i öster av havsklippor och i väster av klappersten. I norr formar sten och klapper en aktiv strandsporre, Bönsäcken. Några utpräglade strandängar finns inte på Hanö, endast mindre strandängspartier. Utanför stränderna blir det snabbt djupt. Hårdbottnar dominerar, med ett stort inslag av block och stenar. Det finns rikligt med makroalger, som domineras av rödalgerna fjäderslick och kräkel (gaffeltång) samt av blåstång. Tångbältena är viktiga som skydd och födosöksplatser för många fiskar och andra marina organismer. Bland häckande sjöfåglar finns arter som ejder, silltrut, gråtrut och en stor tordmulekoloni. Med sitt relativt isolerade läge lockar Hanö även till sig stora mängder rastande fåglar under vår och höst.

Hanös vegetation har genomgått stora förändringar under de senaste århundradena. Fram till början av 1800-talet dominerades markerna av ädellövskogar. Genom ett intensivt kreatursbete och omfattande skogsavverkningar hade ön omvandlats till ett öppet och i det närmaste skoglöst landskap under 1900-talets första hälft. Mindre skogsrester fanns då främst kvar i sydost. I mitten av 1900-talet upphörde kreatursbetet och avverkningarna. Busk- och trädvegetation började då åter breda ut sig. För att ha betande djur på ön, när tamdjuren minskade och så småningom försvann helt, planterades några dovhjortar in på 1950-talet och ön hyser idag en vild hjortstam.

Spännande geologi
Hanö har mycket stora geologiska värden. Ön tillhör Listerlandets restbergs- och kritslättslandskap och är ett av områdets större restberg. Urberggrunden överlagras mot väster och sydväst av kritberggrund och morändominerade lösa avlagringar, vilket ger formen av en drumlinbildning. På Hanö finns ett flertal i stort sett oförstörda strandvallar, strandhak och klapperstensfält, som visar hur Östersjöns strandlinjer har förändrats sedan den senaste istiden. När isen dragit sig tillbaka och Östersjöstadiet Baltiska issjön (14 000 år före nutid) rådde stack bara toppen av Hanö upp ur vattnet. Högsta kustlinjen låg då 53,4 meter högre än dagens kustlinje. När vattnet stod som lägst, under Yoldiaperioden (11 000 år före nutid), stod vattnet betydligt lägre än idag och det finns fortfarande rotfasta stubbar kvar på bottnar utanför Hanö från dåtida tallskogar.

Rik kulturhidtoria
Hanö har en rik kulturhistoria. Det har sannolikt funnits säsongsmässiga fiskebosättningar åtminstone sedan medeltiden och sedan 1830-talet har ön haft en permanent befolkning. På Hanö finns flera fornlämningar, som husgrunder, tomtningar och begravningsplatser. Engelska kyrkogården är ett minne från åren 1810-12, då engelska flottan hade en flottbas på ön under Napoleons kontinentalblockad. På Hanö finns även fantasieggande platser som gnejsformationen Drakamärket och den grottliknande bildningen Rövarekulan, formad av stora block.

Hanö är ett populärt besöksmål, särskilt sommartid. Bebyggelsen ligger samlad kring hamnen på öns västsida. I byn finns bland annat vandrarhem, restaurang och ett litet museum. På öns högsta topp, Fyrkullen, 60,2 meter över havet, står en fyr. På Hanö finns ett väl utbyggt markerat stigsystem.

Natura 2000
Naturreservatet ingår i EU:s ekologiska nätverk Natura 2000 enligt habitatdirektivet, Hanö (SE 0410158).

Miljökvalitetsmål
Naturreservatet Hanö bidrar till att uppfylla miljömålen Hav i balans samt levande kust och skärgård, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap samt Ett rikt växt- och djurliv.

Vägbeskrivning
Reguljär båttrafik till Hanö utgår från Nogersund, Listerlandet. Till Nogersund kan man ta sig med buss från Sölvesborg eller med bil.

Anordningar
Markerade stigsystem över stora delar av ön. I byn, som gränsar till naturreservatet, finns bland annat vandrarhem, restaurang, reguljär färja och gästhamn.

Tänk på att du inte får:

skada mark eller bottnar, förstöra eller skada fast naturföremål eller ytbildning,
borra, hacka, spränga, rista, gräva, måla eller på något sätt skada berg, jord eller sten, eller att omlagra, flytta eller bortföra sten,
skada stenmurar eller andra kulturhistoriska lämningar,
otillbörligt störa djurlivet,
fånga eller insamla växter, lavar, svampar eller djur på sådant sätt att deras biotoper eller reproduktionsmiljöer skadas eller förstörs,
skada levande eller döda stående eller liggande träd och buskar, stubbar, bark, grenar eller ris, bortföra eller elda död ved,
plantera, så eller sprida växter, djur, svampar eller andra organismer,
medföra okopplad hund, annat än vid vallning av boskap eller jakt, eller annat lösgående sällskapsdjur,
framföra fordon eller rida annat än på befintliga vägar inom reservatet,
tälta mer än två dygn. Om särskilt anvisad tältplats finns är det tillåtet att tälta där enligt de regler som gäller för tältplatsen,
ställa upp motorfordon, husvagn, släpvagn eller motsvarande,
göra upp eld eller använda grillar, spritkök eller motsvarande, annat än på särskilt iordningställda grillplatser.

Utan tillstånd från Länsstyrelsen får du inte heller:
bedriva vetenskaplig forskning som omfattar provtagning, markering, fällfångst, installation av utrustning eller liknande. Insamling med destruktiva metoder, till exempel att substrat förstörs, är förbjuden,
nyttja området för tävling, övning, utställning, evenemang eller annan organiserad verksamhet som kan verka störande på naturen eller på allmänhetens friluftsliv,
sätta upp tavla, plakat, affisch, skylt, snitsel, ledmarkering, inskrift eller därmed jämförlig anordning. Undantaget från tillståndsplikten är anordning enligt ovan som sätts upp kortvarigt (högst en vecka) i samband med jakt eller i samband med organiserad friluftsverksamhet.
Fakta
Bildat år: 2017
Kommun: Sölvesborg
Areal: 376 ha, varav 192 ha land och 184 ha vatten
Markägare: Staten (Naturvårdsverket)
Förvaltare: Länsstyrelsen

Text från Länsstyrelsens hemsida.